Glädje och Sorg.... Och en PAUS.....

Hejsan!

Det är med så blandade känslor som detta inlägget skrivs.
Och som jag nämde i förra inlägget,
så har Mikaela rest till Sälen med en av sina bästa kompisar med familj.
Att få komma till Sälen och få åka skidor och sola var något som flickorna såg fram emot.

Att få ett telefonsamtal om att båda flickorna (Mikaela och Julia)
ligger på Moras sjukhus, Intensiv vårdsavdelningen så blir allt svart.
Att förstå men ändå inte förstå vad som har hänt är inte så lätt.

Att vara 60 mil från sitt barn kan inte beskrivas.
Att inte få vara nära och se och höra är fruktansvärt.
Vi är så otroligt tacksamma för att Flickorna lever.
Att sitta vid telefonen och inte veta när nästa samtal kommer går inte att beskriva.

Läget är stabilt för båda, och Mikaela väntas troligen hem till Borås under Morgondagen.
Medans utgången för Julia är lite oviss.

Vi tackar Julias föräldrar för att dom har tagit hand om Mikaela under den här tiden på bästa sätt.
Och det känns så tryggt att veta att hon är hos dom.

Och stackars Emilia som är så orolig för sina vänner.
Vi tänker på dig Emilia, och snart ska du få träffa dom.

Jag kommer att ta några dagars Paus från allt bloggande och mail skrivande,

för att bara få landa och försöka förstå vad som har hänt.

Allt jag vill är att flickorna ska få komma hem.

Mikaela Julia Emilia




Så skimrande var aldrig havet......

Kramar: Camilla.