tisdag 29 januari 2008

Camilla och Nova..

Hejsan!

Jag har inget kort att visa idag men en liten berättelse om mig..


I dag har jag jobbat, och dagen har gått otroligt fort ...
Undrar vart har den tagit vägen?
Är bra mycket bättre från min förskylning , bara hosta kvar.
Och är nu ledig i 2 dagar, sedan väntar hela helgen på jobbet..
fast har man bara kommit dit så går det fort.

Jag arbetar ju som Undersköterska på ett äldreboende i Dalsjöfors som ligger i Borås.
Jag älskar mitt jobb och har arbetat i runt 24 år med detta...
Fast man ger av sig själv, så får man så mycket tillbaka.
Ett väldigt meningsfullt arbete.

Jag som person är: Vill ha ordning och reda är målmedveten och ansvarsfull och vill alltid göra mitt bästa, helst över 110%. Tänker på andra först. Har höga krav på mig själv.

Ett tag så rullade allt på väldigt fort det vet väl alla som har barn. Hur lätt det är att glömma sig själv, och det var jobb och skola samtidigt. vara bra mamma och fru och sköta hus.
Jag arbetade 50 % och läste 50% . Skoltiden varade i 2 år.

Där i mellan så var det egna läxor med tentor som skulle avklaras samt att försöka hinna med hem och familj.
Mina varningssignaler kom väldigt tidigt.
men jag lyssnade aldrig på dom utan ångade på.
Det var när vi läste Psykiatri i skolan som jag förstod vad det var frågan om. men talade aldrig om mina farhågor.


Så en dag den: 5 Oktober 2005.
Tidig morgon så känndes kroppen tung och yrseln var såå påtaglig att jag knappt kunde stiga upp....
Ändå så lyssnar jag inte på vad kroppen säger. Går till jobbet .
Mår inte bra, blir såå irriterad och allt bara surrar.
Får gå hem..Är helt övertygad om att jag får en hjärnblödning!!

Vad hände...Jo, Är utbänd och blir sjukskriven,
med Depression som på följd.
Vägen tillbaka har varit tung och mödosam.
Mycket tårar och fötvivlan och panik samt ångest.

Dom 5 första månaderna har jag inget minne av.
Det gör ont när själen gråter och vägen är tung.
Det är en tung uppförsbacke,
men vad jag har lärt mig om mig själv.

I dag arbetar jag 85 % av 100 % och det går bra.
Jag mår ganska bra i dagsläget. Och känner mig glad. men försöker ta tillvara på dom dagarna och jag vet att nerförsbacken är inte rolig att hammna i, men väldigt lätt...ler... Jag värdesätter min ledighet så mycket och jag får tid till mina båda hobbies samt min familj. Jag har även lärt mig att unna mig själv saker.

Här slutar min berättelse för er.

men vad jag vill säga är att. Stanna upp och gör det som är roligt.
Njut och ta tillvara på dagen......
Och jag är bara såå glad över min älskade NOVA.

I dag lyssnar jag på vad JAG vill göra,
och inte på vad ANDRA vill att jag göra.
Jag har förutom min underbara Man och mina älskade tjejer.
Världens gooaste Labrador..Min stjärna i mitt liv...


www.labradorlycka.com

För mig är hon min stora stjärna hon ger mig lugn och styrka , en tröstande vän när dagen känns jobbig och vägen är tung.
Hon är mig alltid väldigt nära.

En annan hobby som jag finner ro i är Kortmakeri.
Att få sitta och klippa och klistra och framförallt måla, vilken avkoppling.
Timmarna bara flyger iväg.

Och jag vill tacka alla som besöker och lämnar kommentarer om mina kort.
Ni är såå gulliga....
Tack! till Magnolia.


I morgon ska jag träna Nova och måla Tildor..så det blir nog ett kort fram på Torsdag.
Tänkte försöka att fota mitt Pysselrum / Hundrum får det väl bli.
Nova vill gärna dela det rummet med mig..

Kram: Camilla

9 kommentarer:

Anonym sa...

Hejsan gumsan!
TAck för dina ord..vill bara säga det. TACK!
TA hand om dej!!!!
Kramar Petra

Anonym sa...

Förresten!! Johan å jag ska förmodligen till Borås nästa tisdag, då blir det en sväng på Magnolia igen! Skulle ju vara så himla kul å ses..kanske kunde vi träffas där en snabbis?! =)
KRAMAR Petra

Anonym sa...

Vad fint du skrivit - känner igen mig massor i det, gick ju själv i väggen för några år sen...vägen tillbaks var lång o jobbig - men jag klarade det! Fick min hobby i samband med det, och det var sååå bra att bara sitta och pilla och tänka ifred en stund varje dag.
Tänker på dig, och kikar in här ofta.*Kram*

Anna sa...

Hej!

Tack för din fina kommentar i min nya blogg, visst får du länka :o) Det var roligt att hitta din, här kommer jag kika in ofta!

Ha det så gott så hoppas jag att vi ses snart!
KramKram Anna

Anonym sa...

hejsan!
själklart ska jag berätta om det digitala crappet. pratade med min farbror i går och det skickades fån USA i måndags så det är på väg iaf. De trodde ca 6-10 dagar...
Men jag uppdaterar så fort jag testat. Lovar!

Ha det bra!

Anonym sa...

Hej vännen!
Tack för din grattishälsning.
Vad fint du skriver om dej själv. Kul att veta hur du har det.
Lycka till med allt.
Jag beundrar dina kort här emellanåt. Och gläds åt att du hittat nåt att skingra tankarna på. Skapandet behövs för välbefinnandet.
Stor kram från Anita

Helena sa...

Ja det är viktigt att inte glömma bort att ta hand om sig själv när livet rusar fram.
Jag har sjukpension pga min reumatism och att göra kort är verkligen avslappnande och rogivande.
Skönt att höra att du mår bättre och att du unnar dig själv mer tid till att göra roliga saker.
Jag har två vovvar själv så jag förstår att Nova är din lisa för själen....utan vovvarna skulle mina dagar bli förskräckligt tråkiga.
Ha en bra dag & sköt om dig!
Kram

Anonym sa...

Hejsan vännen
Det är bara jag som tittar förbi och säger hej.
Hoppas allt är bra med dig. Du tar det väl lungt när du är ledig .. skratt .. vilket kan vara svårt, för man vill ju hinna så mycket som möjligt.
*kram*
Leila

Anonym sa...

Hej!
Känner igen mig i din berättelse, har varit sjukskriven i lite drygt tre år nu. Och fortfarande känns allt oerhört tungt.
Men som du, så hittar jag glädje i min vovve och i att pyssla!! :)
Dina kort är underbara!!
Ha de bra, kram Anna