Camilla och Nova..

Hejsan!

Jag har inget kort att visa idag men en liten berättelse om mig..


I dag har jag jobbat, och dagen har gått otroligt fort ...
Undrar vart har den tagit vägen?
Är bra mycket bättre från min förskylning , bara hosta kvar.
Och är nu ledig i 2 dagar, sedan väntar hela helgen på jobbet..
fast har man bara kommit dit så går det fort.

Jag arbetar ju som Undersköterska på ett äldreboende i Dalsjöfors som ligger i Borås.
Jag älskar mitt jobb och har arbetat i runt 24 år med detta...
Fast man ger av sig själv, så får man så mycket tillbaka.
Ett väldigt meningsfullt arbete.

Jag som person är: Vill ha ordning och reda är målmedveten och ansvarsfull och vill alltid göra mitt bästa, helst över 110%. Tänker på andra först. Har höga krav på mig själv.

Ett tag så rullade allt på väldigt fort det vet väl alla som har barn. Hur lätt det är att glömma sig själv, och det var jobb och skola samtidigt. vara bra mamma och fru och sköta hus.
Jag arbetade 50 % och läste 50% . Skoltiden varade i 2 år.

Där i mellan så var det egna läxor med tentor som skulle avklaras samt att försöka hinna med hem och familj.
Mina varningssignaler kom väldigt tidigt.
men jag lyssnade aldrig på dom utan ångade på.
Det var när vi läste Psykiatri i skolan som jag förstod vad det var frågan om. men talade aldrig om mina farhågor.


Så en dag den: 5 Oktober 2005.
Tidig morgon så känndes kroppen tung och yrseln var såå påtaglig att jag knappt kunde stiga upp....
Ändå så lyssnar jag inte på vad kroppen säger. Går till jobbet .
Mår inte bra, blir såå irriterad och allt bara surrar.
Får gå hem..Är helt övertygad om att jag får en hjärnblödning!!

Vad hände...Jo, Är utbänd och blir sjukskriven,
med Depression som på följd.
Vägen tillbaka har varit tung och mödosam.
Mycket tårar och fötvivlan och panik samt ångest.

Dom 5 första månaderna har jag inget minne av.
Det gör ont när själen gråter och vägen är tung.
Det är en tung uppförsbacke,
men vad jag har lärt mig om mig själv.

I dag arbetar jag 85 % av 100 % och det går bra.
Jag mår ganska bra i dagsläget. Och känner mig glad. men försöker ta tillvara på dom dagarna och jag vet att nerförsbacken är inte rolig att hammna i, men väldigt lätt...ler... Jag värdesätter min ledighet så mycket och jag får tid till mina båda hobbies samt min familj. Jag har även lärt mig att unna mig själv saker.

Här slutar min berättelse för er.
men vad jag vill säga är att. Stanna upp och gör det som är roligt.
Njut och ta tillvara på dagen......
Och jag är bara såå glad över min älskade NOVA.

I dag lyssnar jag på vad JAG vill göra,
och inte på vad ANDRA vill att jag göra.
Jag har förutom min underbara Man och mina älskade tjejer.
Världens gooaste Labrador..Min stjärna i mitt liv...


www.labradorlycka.com

För mig är hon min stora stjärna hon ger mig lugn och styrka , en tröstande vän när dagen känns jobbig och vägen är tung.
Hon är mig alltid väldigt nära.

En annan hobby som jag finner ro i är Kortmakeri.
Att få sitta och klippa och klistra och framförallt måla, vilken avkoppling.
Timmarna bara flyger iväg.

Och jag vill tacka alla som besöker och lämnar kommentarer om mina kort.
Ni är såå gulliga....
Tack! till Magnolia.

I morgon ska jag träna Nova och måla Tildor..så det blir nog ett kort fram på Torsdag.
Tänkte försöka att fota mitt Pysselrum / Hundrum får det väl bli.
Nova vill gärna dela det rummet med mig..

Kram: Camilla